Burning Spear

Om jag någonsin befunnit mig i närheten av ett "must-see", så var det i söndags den 3 juni när "the African teacher", Burning Spear, den siste av de gamla reggeaikonerna, kom till Nairobi som en del av höjdpunkterna på Sawa Sawa festivalen 2007. Burning Spear tog som artistnamn det smeknamn som användes på Kenyas förste president Jomo Kenyatta, och det har naturligtvis skapat en särskild relation till landet.

Eftersom hela festivalen är gratis så var det en väldigt blandad publik, allt ifrån gamla orginalfans till hippa ungdomar till gatans tilltuffsade, våra minsta. Jag och Noa var naturligtvis bland de ytterst få vitingar som vågat sig ut till Kasarani. Att vi dessutom åkte matatu dit väckte sin lilla uppståndelse. Om det var för att vi var vita eller att vi inte gick och tuggade chatt som alla andra, det vet jag inte. Det fanns ett stort utbud av diverse "kryddväxter" att välja bland. Ja, på något sätt kändes det naturligt att det var den Nederländska ambassaden som var huvudsponsor till evenemanget! Dom kanske passade på att gynna sin egen export med lite jordbruksubventioner! Man vet ju aldrig i denna konstiga värld.

Att stå i Nairobi och höra Burning Spear med sin unika stämma ropa "Kilimanjaro", uttrycker för mig allt det Afrika kunde vara. Att det finns en resning i det afrikanska som så länge har trampats ned och förtryckts. Det är den gemensamma stora sorgen, att det som är så rikt får vara så fattigt. Rise up! You are as tall as Kilimanjaro! (detta är inte en textrad från Burning Spear!)

Noa tyckte det var häftigt med all hög musik. Pappa mös av välbehag och nostalgi. Det är härligt att vara här.